Produkten ger översiktlig information om förutsättningar för jordskred i finjord. Informationen är tänkt att användas i tidigt planeringsskede för att identifiera områden där skredfara kan förekomma och där ytterligare bedömningar/undersökningar kan behöva göras. Informationen är avsedd för användning endast i områden med finkorniga jordarter (främst lera och silt). Således ger den inte någon information om förutsättningar för skred i områden med morän (vilka beroende på kornstorlekssammansättningen kan ha egenskaper som är potentiellt skredkänsliga). Detta gäller framförallt områden i fjällnära miljö där sluttningar är branta och moränens kornstorlek ställvis finkornig. Denna produkt kan därför ge en missvisande bild i dessa huvudsakligen fjällnära områden. Informationen bygger på en beräkningsalgoritm (Tryggvason m. fl., 2014) som utifrån jordartstyp (enligt SGUs produkt Jordarter 1:25 000 - 1:100 000), terrängmodell (Lantmäteriets nationella höjdmodell) och kritisk lutning (1:10 = 5,7 grader = 10%) definierar markområden med finkornig jordart som har förutsättningar för jordskred. Dessa områden har sedan bearbetats ytterligare i GIS-miljö för att minimera systematiska fel. Det slutgiltiga resultatet kallas i denna produkt aktsamhetsområden. Ett lerlagers skredbenägenhet beror inte bara på marklutning, utan även på dess tekniska egenskaper. Metoden tar inte hänsyn till detta utan betraktar alla jordlager av viss jordartstyp (främst silt och lera) som skredkänsliga vid viss marklutning. Detta innebär att inom många av de identifierade aktsamhetsområdena är lerornas egenskaper sådana att någon risk för skred knappast föreligger, trots att lutningskriteriet är uppfyllt. Som komplement till modelleringen baserad på lutningsanalys innehåller produkten även en enklare GIS-analys i huvudsak baserad på närhet till vatten. Grundläggande geoteknisk/geologisk kompetens är nödvändig för att kunna tolka informationen på ett riktigt sätt.
Övriga allmänna intressen
Sakområde
2 Miljö, hälsa och säkerhet | 2.6 Naturolyckor | 2.6.1 Ras, skred och erosion
Reviderat: 2021-08-27
Planeringsunderlag granskat: 2023-10-16
Underhållsfrekvens: ej planerat
Kommentar om Underhållsfrekvens:
Produkten är under utveckling och kommer att uppdateras när ny jordartsinformation blir tillgänglig.
https://creativecommons.org/publicdomain/zero/1.0/deed.sv
Täckningsområde:
I och med en uppdatering 2021 har processen för framtagandet av modellen förbättrats, primärt beroende på nyare datorer och uppdaterade programvaror. Detta har föranlett möjligheten att köra modellen med högre upplösning på indata (Lantmäteriets nationella höjdmodell). Resultatet är att aktsamhetsområden generellt blir något mindre i samband med att noggrannheten ökar. För en utförligare beskrivning av datakvalitet, se aktuell produktbeskrivning https://resource.sgu.se/dokument/produkter/fiberhaltiga-sediment-beskrivning.pdf. Aktsamhetsområden - Strandnära Analysen kompletterar den lutningsbaserade analysen och bygger på att avstånd till närmaste strandlinje är minst 50 m, att området ligger under högsta kustlinjen (HK, högsta havsnivån sedan inlandsisen drog sig tillbaka) och att det inte är jordarten berg eller morän. Vattenytor med storlek mindre än 10 000 m2 har inte inkluderats i analysen. Aktsamhetsområden – Efterarbetad lutningsanalys Algoritmen har utvecklats av Ari Tryggvason vid Uppsala universitet med ekonomiskt stöd från SGU (Tryggvason m. fl., 2014). Produkten omfattar områden som täcks av SGUs jordartskartor i skala 1:25 000–1:100 000 och Lantmäteriets nationella höjdmodell (GSD-Höjd Grid2+). Denna produkt är en vidareutveckling av beräkningsalgoritmen (Tryggvason m. fl., 2014) som utifrån jordartstyp, terrängmodell och kritisk lutning definierar markområden med finkornig jordart som har förutsättningar för jordskred. Genom en serie GIS-analyser (postprocessering) har de vanligaste systematiska felen minimerats. GIS-analyserna innefattar buffring av berg och morän (10-30m beroende på karteringsmetodik), filtrering av små områden (< 1000m2) och sammanslagning av två olika körningar av algoritmen.
| Titel | Typ av underlag |
|---|
| Actions Column | URL | Description |
|---|---|---|
|
Produktbeskrivning |
||
|
Visningstjänst |
||
|
Kartvisarapplikation för presentation av WMS-tjänst |
| Actions Column | URL | Description |
|---|---|---|
| Actions Column | URL | Description |
|---|---|---|
I och med en uppdatering 2021 har processen för framtagandet av modellen förbättrats, primärt beroende på nyare datorer och uppdaterade programvaror. Detta har föranlett möjligheten att köra modellen med högre upplösning på indata (Lantmäteriets nationella höjdmodell). Resultatet är att aktsamhetsområden generellt blir något mindre i samband med att noggrannheten ökar. För en utförligare beskrivning av datakvalitet, se aktuell produktbeskrivning https://resource.sgu.se/dokument/produkter/fiberhaltiga-sediment-beskrivning.pdf. Aktsamhetsområden - Strandnära Analysen kompletterar den lutningsbaserade analysen och bygger på att avstånd till närmaste strandlinje är minst 50 m, att området ligger under högsta kustlinjen (HK, högsta havsnivån sedan inlandsisen drog sig tillbaka) och att det inte är jordarten berg eller morän. Vattenytor med storlek mindre än 10 000 m2 har inte inkluderats i analysen. Aktsamhetsområden – Efterarbetad lutningsanalys Algoritmen har utvecklats av Ari Tryggvason vid Uppsala universitet med ekonomiskt stöd från SGU (Tryggvason m. fl., 2014). Produkten omfattar områden som täcks av SGUs jordartskartor i skala 1:25 000–1:100 000 och Lantmäteriets nationella höjdmodell (GSD-Höjd Grid2+). Denna produkt är en vidareutveckling av beräkningsalgoritmen (Tryggvason m. fl., 2014) som utifrån jordartstyp, terrängmodell och kritisk lutning definierar markområden med finkornig jordart som har förutsättningar för jordskred. Genom en serie GIS-analyser (postprocessering) har de vanligaste systematiska felen minimerats. GIS-analyserna innefattar buffring av berg och morän (10-30m beroende på karteringsmetodik), filtrering av små områden (< 1000m2) och sammanslagning av två olika körningar av algoritmen.