Denna rapport syftar till att genom en analys av geografisk information identifiera hur mycket jordbruksmark som har exploaterats mellan 2016–2020. Rapporten bildar tillsammans med rapporterna Exploatering av jordbruksmark 2006–2010 samt Exploatering av jordbruksmark 2011–2015 en tidserie över hur exploateringen ser ut över tid. Analysen visar att exploateringen av jordbruksmark har ökat marginellt i förhållande till föregående femårsperioder. Den totala exploateringen mellan åren 2016–2020 uppgick enligt denna rapport till 3 045 hektar. Det är nästan bara åkermark som exploaterats. Den andel av jordbruksmarken som tas i anspråk för bebyggelse, främst bostäder, har ökat och utgör nu nästan 90 procent av den totala exploaterade arealen. Samtidigt fortsätter trenden från föregående studier att andelen som tas i anspråk för exploatering av väg eller järnväg minskar. Den regionala fördelningen av exploateringen är fortsatt som högst i Skåne med 763 hektar och Västra Götalands län med 474 hektar. Uppsala är den kommun där mest exploatering har skett, cirka 116 hektar vilket är en ökning från ungefär 70 hektar under föregående period. I ett fåtal kommuner har ingen exploatering av jordbruksmark skett, till exempel Kiruna, Danderyds och Gällivare kommun. Mellan 2016 och 2020 minskade arealen åkermark i Sverige med drygt 30 000 hektar. Enligt statistik i denna rapport stod exploatering för ca 10 procent av den totala minskningen av åkermarken. Den övriga delen är framför allt mark som inte längre brukas och som långsamt växer igen så det småningom blir skog. Skillnaden är att denna mark kan bli åkermark igen utan alltför stora insatser om det skulle behövas i framtiden. Jordbruksverket tog 2013 fram en metod för att kvantifiera exploatering av jordbruksmark. Metoden presenterades i rapporten -Exploatering av jordbruksmark 2006– 2010, (SJV Rapport 2013:3) och den innehöll också data för detta intervall. Denna rapport är den tredje där samma metod använts.