Datamängden innehåller information om det byggda kulturarvet i Sverige, med tyngdpunkt på byggnader och anläggningar skyddade enligt kulturmiljölagen (1988:950) och förordningen (1988:1229) om statliga byggnadsminnen. Observera! Geodatatjänsterna är ännu inte utbytta enligt det nya Bebyggelseregistrets informationsmodell. Detta kommer att ske under våren 2025. När dessa är utbytta behöver ni som byggt egna tjänster på data ur Bebyggelseregistret bygga om dessa. Informationen här uppdateras så snart vi vet närmare tidpunkt för när bytet kommer att ske.
Övriga allmänna intressen
Sakområde
1 Natur, kulturmiljö och friluftsliv | 1.2 Kulturmiljö | 1.2.1 Fornlämningar
1 Natur, kulturmiljö och friluftsliv | 1.2 Kulturmiljö | 1.2.2 Byggnader
1 Natur, kulturmiljö och friluftsliv | 1.2 Kulturmiljö | 1.2.3 Skyddad kulturmiljö
1 Natur, kulturmiljö och friluftsliv | 1.2 Kulturmiljö | 1.2.4 Kulturmiljöintresse
Nyckelord
Byggnader,Kulturmiljö,RAÄ
Villkor för åtkomst och användning okänd
Täckningsområde: Datamängdens analyserade utsträckning. Observera att detta visar en schablon och inte de faktiska detaljerade geometrierna.
Datamängden innehåller information om det byggda kulturarvet i Sverige, med tyngdpunkt på byggnader och anläggningar skyddade enligt kulturmiljölagen (1988:950) och förordningen (1988:1229) om statliga byggnadsminnen. Det huvudsakliga syftet med Bebyggelseregistret är att utgöra ett kunskapsunderlag om det byggda kulturarvet. Bebyggelseregistret lanserades 1998 sedan regeringen några år tidigare identifierat behovet av förbättrade kunskapsunderlag för det byggda kulturarvet i den kommunala planeringen. Insamling och registrering av information har skett på frivillig basis. Riksantikvarieämbetet har inte bedrivit någon systematisk informationsinsamling, förutom för byggnadsminnen och kyrkliga kulturminnen. Därför saknas stora delar av Sveriges kulturhistoriskt värdefulla bebyggelse i registret. Beroende på syfte varierar detaljeringsgraden och omfattningen av den registrerade informationen.
Uppgifterna i datamängderna är hämtade från inventeringar, dokumentationer, arkiv och litteratur. Registret fylls kontinuerligt på med ny information. Byggnadsgeometrier kommer antingen från Fastighetsregistret, när byggnaden finns där, eller digitaliseras av registreraren baserat på inventeringsdokumentationen och med fastighetskartan som underlag.
Titel | Typ av underlag |
---|
Datamängden innehåller information om det byggda kulturarvet i Sverige, med tyngdpunkt på byggnader och anläggningar skyddade enligt kulturmiljölagen (1988:950) och förordningen (1988:1229) om statliga byggnadsminnen. Det huvudsakliga syftet med Bebyggelseregistret är att utgöra ett kunskapsunderlag om det byggda kulturarvet. Bebyggelseregistret lanserades 1998 sedan regeringen några år tidigare identifierat behovet av förbättrade kunskapsunderlag för det byggda kulturarvet i den kommunala planeringen. Insamling och registrering av information har skett på frivillig basis. Riksantikvarieämbetet har inte bedrivit någon systematisk informationsinsamling, förutom för byggnadsminnen och kyrkliga kulturminnen. Därför saknas stora delar av Sveriges kulturhistoriskt värdefulla bebyggelse i registret. Beroende på syfte varierar detaljeringsgraden och omfattningen av den registrerade informationen.
Uppgifterna i datamängderna är hämtade från inventeringar, dokumentationer, arkiv och litteratur. Registret fylls kontinuerligt på med ny information. Byggnadsgeometrier kommer antingen från Fastighetsregistret, när byggnaden finns där, eller digitaliseras av registreraren baserat på inventeringsdokumentationen och med fastighetskartan som underlag.