Datamängden innehåller information om det byggda kulturarvet i Sverige, med tyngdpunkt på byggnader och anläggningar skyddade enligt kulturmiljölagen (1988:950) och förordningen (1988:1229) om statliga byggnadsminnen. Bebyggelseregistret har släppts i en ny version våren 2025. I och med detta har också nya geodatatjänster tagits fram. Under en övergångsperiod kommer vissa av de gamla geodatatjänsterna finnas tillgängliga parallellt med de nya. Anledningen är att de som är beroende av de gamla tjänsterna ska få tid på sig att ställa om. De tjänster som hämtar information från det gamla registret har fått tillägget ”Gamla registret” efter sitt namn. Uppdateringar av byggnadsminnen, statliga byggnadsminnen och kyrkliga kulturminnen kommer att göras i både de gamla och de nya tjänsterna så länge de finns tillgängliga parallellt. Den nya informationsmodellen skiljer sig en del åt från den gamla och därför är attributdata också olika. Exakt vad som ändrats syns i produktbeskrivningarna för respektive tjänst.
Övriga allmänna intressen
Sakområde
1 Natur, kulturmiljö och friluftsliv | 1.2 Kulturmiljö | 1.2.1 Fornlämningar
1 Natur, kulturmiljö och friluftsliv | 1.2 Kulturmiljö | 1.2.2 Byggnader
1 Natur, kulturmiljö och friluftsliv | 1.2 Kulturmiljö | 1.2.3 Skyddad kulturmiljö
1 Natur, kulturmiljö och friluftsliv | 1.2 Kulturmiljö | 1.2.4 Kulturmiljöintresse
Nyckelord
Byggnader,Kulturmiljö,RAÄ
Villkor för åtkomst och användning okänd
Täckningsområde: Datamängdens analyserade utsträckning. Observera att detta visar en schablon och inte de faktiska detaljerade geometrierna.
Datamängden innehåller information om det byggda kulturarvet i Sverige, med tyngdpunkt på byggnader och anläggningar skyddade enligt kulturmiljölagen (1988:950) och förordningen (1988:1229) om statliga byggnadsminnen. Det huvudsakliga syftet med Bebyggelseregistret är att utgöra ett kunskapsunderlag om det byggda kulturarvet. Bebyggelseregistret lanserades 1998 sedan regeringen några år tidigare identifierat behovet av förbättrade kunskapsunderlag för det byggda kulturarvet i den kommunala planeringen. Insamling och registrering av information har skett på frivillig basis. Riksantikvarieämbetet har inte bedrivit någon systematisk informationsinsamling, förutom för byggnadsminnen och kyrkliga kulturminnen. Därför saknas stora delar av Sveriges kulturhistoriskt värdefulla bebyggelse i registret. Beroende på syfte varierar detaljeringsgraden och omfattningen av den registrerade informationen.
Uppgifterna i datamängderna är hämtade från inventeringar, dokumentationer, arkiv och litteratur. Registret fylls kontinuerligt på med ny information. Byggnadsgeometrier kommer antingen från Fastighetsregistret, när byggnaden finns där, eller digitaliseras av registreraren baserat på inventeringsdokumentationen och med fastighetskartan som underlag.
| Titel | Typ av underlag |
|---|
Datamängden innehåller information om det byggda kulturarvet i Sverige, med tyngdpunkt på byggnader och anläggningar skyddade enligt kulturmiljölagen (1988:950) och förordningen (1988:1229) om statliga byggnadsminnen. Det huvudsakliga syftet med Bebyggelseregistret är att utgöra ett kunskapsunderlag om det byggda kulturarvet. Bebyggelseregistret lanserades 1998 sedan regeringen några år tidigare identifierat behovet av förbättrade kunskapsunderlag för det byggda kulturarvet i den kommunala planeringen. Insamling och registrering av information har skett på frivillig basis. Riksantikvarieämbetet har inte bedrivit någon systematisk informationsinsamling, förutom för byggnadsminnen och kyrkliga kulturminnen. Därför saknas stora delar av Sveriges kulturhistoriskt värdefulla bebyggelse i registret. Beroende på syfte varierar detaljeringsgraden och omfattningen av den registrerade informationen.
| Actions Column | URL | Description |
|---|---|---|
|
Startsida för Bebyggelseregistret med länkar till mer information om bland annat vanliga frågor och informationsägare. |
||
|
Här kan du ladda ned öppna data och hämta wfs som tillhandahålls av Riksantikvarieämbetet. |
||
|
Söktjänsten Bebyggelseregistret |
Uppgifterna i datamängderna är hämtade från inventeringar, dokumentationer, arkiv och litteratur. Registret fylls kontinuerligt på med ny information. Byggnadsgeometrier kommer antingen från Fastighetsregistret, när byggnaden finns där, eller digitaliseras av registreraren baserat på inventeringsdokumentationen och med fastighetskartan som underlag.